Remember

det kommer dagar då allt går nedåt. dagar som jag känner mig som en misslyckad människa. det är en sådan dag idag. jag vill bara gråta ut, men det går inte. tårarna vill inte komma. dom har fasnat i ögat, och vill aldrig komma ut mer. jag känner mig så misslyckad. som världens fulaste, tjockaste, dummaste person. jag vet inerst inne att jag inte är det, men djävulen tar över. han tar över min hjärna och får mig att tänka dessa tankar. jag hoppas allt går över. jag hoppas så inerligt att allt ska gå över. .

Jag vill så innerligt att skolan ska gå bra. Jag blir lycklig då. Inte helt lycklig, men för stunden då man får ett bra resultat så fylls kroppen av lycka.
Men varje gång jag gör någonting så kommer det en känsla över min kropp som får mig att må dåligt. Som får mig att känna mig misslyckad. Varje gång jag gör något i skolan så känner jag att allt har gått dåligt. Varje inlämning, prov eller läxförhör går dåligt. Det är alltid så. Jag är dömd till att misslyckas i skolan,.

jag vågade göra ngt som jag aldrig har vågat förrut, jag är stolt över mig själv :)

Ibland, när man känner att hela världen är emot en så vill man bar krypa under ett varmt fleecetäcke och gråta.
Man vill gråta ut sina negativa tankar som då hamnar som en blöt fläck på täcket. 
Man vill radera, sudda ut alla känslor genom att sedan låta fläcken torka.
Man vill sedan börja om, känna att känslorna är borta och må bra, bara för att tårarna har torkat ut.
Men om det ändå var så enkelt..
Om man kunde gråta ut allt och sedan skulle man må prima. 
Om dessa känslor skulle försvinna bara för att man har tryckt ut lite vatten från ögonen.
Om det ändå var så enkelt...